Underbara små, men man får vara snabb på avtryckaren! Man vet aldrig hur många sekunder man har på sig att ta den perfekta fotot av sina kära små! God Jul!
Årets julkort hade bra förutsättningar för att bli fantastiskt! Men att regissera två barn, främst en 2,5-åring, kan vara en riktig utmaning!
Helt plötsligt är han här och sedan är han där! Öronen är fulla i knäck och kommandon som ”kom hit” , ”sitt still”, ”nej” eller ”sedan får du titta på paw patrol” har föga effekt…
Men vilket magiskt väder! Efter att hela familjen hr legat sjuka i omgångar från och med början på november så kan det inte bli en bättre jul där vi alla är friska och krya och tomten har fått en hög med klappar att dela ut idag!
Den bästa bilden som återspeglar verkligheten med barn!
Då var det dags att bli stark och bygga upp flåset och orken igen. Som tur är lockar snön till allt det där och jag måste se till att ta vara på de snöiga dagarna som vi har fått!
Äntligen snö och jag har plockat fram skidorna. Här är man flitig med att spåra så fort snön dyker upp men med den här mängden snö som har kommit så har spåren yrt igen nästan direkt. Det var trögt att ta sig fram och det blev inte långt, men så skönt det är att få röra på sig. Jag fokuserar inte på hur långt jag kommer utan på hur länge jag är ute. Med skidor rör du hela kroppen på samma gång. Hoppas nu att snön ligger kvar så att vi får många dagar med skidåkning.
Väl hemma blev det snölek för barnen och mig. Det börjar bli dags att lära dem att vara ute i naturen mer och uppskatta vintern och den ljusa fluffiga snön. Nils är redan där och älskar snön och att åka skidor.
Idag fick jag ta tag i mammaträningen också. Jag har gjort några försök till att komma igång med träningen efter Hugos födelse men jag får kramper i magen så att den står rakt ut på tvären. Nu i år har jag terminskort på Friskis & Svettis och ett gymkort. Jag ska boka in två massagetillfällen nu i början av året och bygga mig stark igen. Jag börjar här hemma med Olgas mammaträning.
Har ni tips för att bygga en stark mammakropp efter två kejsarsnitt?
Vad har vi gjort under 2022? Det var väl inte så mycket, eller var det? Vi hann med mycket mer än vad vi kom ihåg. Det kan var nyttigt att sitta ner och reflektera över det som har varit.
Det här inlägget brukar jag lägga upp i slutet på det aktuella året, men i år blev det fördröjt. Det är bra att reflektera över hur mycket man har gjort under året och kolla över alla kort man har tagit. Jag borde göra fotoböcker att spara på.
Januari var först ut på året, precis som alla andra år. I år bestämde vi oss för att trotsa pandemin och åka till IKEA för att få ordning på vår hallförvaring. Vi försökte hålla avstånd och använda handsprit men veckan efter hade vi Covid hela familjen. Nils och Marcus hade en febertopp och var helt ok på några dagar. Jag och Hugo hade feber i flera dagar och var ganska krassliga. Förvaringen i hallen blev toppen, Covid till trots!
Februari var en månad utan större händelser. Det var snö och vi myste till max här hemma. Barnen hade kul tillsammans och Nils har aldrig varit mer stolt än han är som storebror. Grannarna var på semester en vecka och vi passade deras hönor. Det var svårt att hitta på recept innehållande ägg i en hel månad! Jag fyllde år men det gick nästan onoterat förbi.
Mars kommer med en gedigen agenda. Vi firade morfars 90-årsdag och Nils berättade för alla han känner att ”jag känner en som heter gammelmorfar, och han är 90 år”! Kalaset hölls på lördagen på kanalrestaurangen i Trollhättan. På söndag skulle vi åka upp till Sälen och åka skidor men Hugo vaknade med feber. Innan vi kollade av hans status, och konstaterade att det var tredagarsfeber, så satt vi förtvivlade och funderade på om vi skulle boka av allt. Tillslut kom vi iväg och Nils fick gå på skidskola för första gången. han var så nöjd! Sedan fick jag bara hänga efter i backarna!
April kom och jag började på mitt nya jobb. Jag fortsatte dock som föräldraledig, det är inte många ställen i världen man kan börja på ett nytt jobb och vara ledig i flera månader. Den sista snön kom och vi passade på att åka den sista turen på snowracern, för sedan kom påsken med sol och värme. Nils var ute och letade ägg till både sig och Hugo. 28 april åkte vi till Trollhättan och firade mormors 86-årsdag. Nils fick igång Lasse på lite fotboll och vi drack kaffe och pratade om trädgårdar. Nils har börjat att spela på paddan och vi har infört speltid. Nils får spela tre dagar i veckan, han har fått välja dagar själv, och han måste ha varit fysiskt aktiv för att få ihop speltid.
Maj startade vi med Hugos 1-årskalas. Grabbarna var så stiliga i sina matchande kläder och Nils tycker att det är roligt när Hugo har likadana kläder som han. Inte blir det mindre bus i blicken ju mer medveten han blir. Hugo får vi passa hela hans vakna tid. Nils fick hänga med Örjan i grävmaskinen när vi grävde om avloppet i Trollhättan. Nu är det nytt och fint och redo för att separera dag- och spillvatten när kommunen gräver om i gatan utanför. Sportshoppen i Tanum anordnar ett lopp varje vår och Nils gjorde sin debut och sprang 400 meter. Han var väldig nöjd när han kom i mål!
Juni är månaden när monsterrace-säsongen startar. Vi hängde i Högsäter på campingen. Nils var med farmor och farfar och tittade på när Philip körde Marcus bil och jag ocg Hugo hängde på campingen. Den här månaden fyllde Nils hela fem år. Bästa presenten, förutom badhäng i grannens pool, var Luigi i lego. Den hänger fortfarande med.
Juli började med campinghäng med morfar och ett besök i den stora butiken i Ullared. Där passade vi på att fira morfars födelsedag. Nils hade sparat för att kunna köpa lego och gick bland hyllorna och valde noggrant för att pengarna skulle räcka hela vägen. Han fick betala allt själv. Nils gjorde även debuten på minigolfbanan och han fick smak för att spela. Tomaterna började äntligen att mogna, de var sena i år. Monsterrace har även hittat till Trollhättan och vi var där för att titta på när Marcus bil körde. Under pausen springer barnen omkring och jagar idolkort med autografer. Vi hann med en tur till Fjällbacka för att fira svärfars födelsedag. Vädret var på vår sida och det blev en fin kväll med god mat.
Augusti innehöll ett besök på Astrid Lindgrens värld med Nils bästa kompis och hans familj. De busarna hade riktigt kul tillsammans och trots en redig störtskur så är solskenet det vi minns bäst. Vi gjorde ett besök i Lysekil och Hugo gjorde sin minigolfdebut. Han är bra på att ta för sig och göra som vi andra gör. Augusti rundar av med den stora monsterracehelgen i Ed. Hugo försökte se till så att Marus bil vann genom att skruva lite på ventilerna på däcken bredvid. Jag hoppas att de inte märkte något…
September började soligt och fint. Vi köpte med fika från caféet och satte oss vid lekparken för en mysig kväll. Vi gjorde en utflykt med Nils kompis och hans familj till Universeum och Liseberg. Gissa om fiskedammen var populär och det fiskades fiskar i stora mängder. Marcus fyllde år och vi drog till Liseberg en gång till för att fira hans födelsedag. Kan man få nog av Liseberg?
Oktober bjöd också på soliga dagar. Marknaden i Ed brukar vara stor och dra till sig mycket folk men i år vet jag inte va som hade hänt. Det fanns nästan inga knallar och karusellerna hade bytts ut till några hoppborgar istället. Nils fick lov att köpa sin första stora mjukglass med strössel på. Han åt och han åt och var supernöjd. Jag och mamma åkte på en hemlig resa till Gekås och köpte julklappar och julpynt till kontoret. Ljusstakarna åkte upp direkt när vi kom hem men jag väntade med att tända dem till mitten av november. I julklapp, 2021, fick kusinen Noomi i presentkort att åka på lekland med Nils. Nu i oktober löste vi in presentkortet och härjade till tusen på busfabriken.
November bestod mest av jobb men förskolan bjöd på årets höjdpunkt – julvandringen. Det var sista julvandringen för Nils, nästa år har han börjat på förskoleklass. Som tur är får vi vara med några år till för Hugos del.
December kommer och vi jobbar ända in i kaklet. Oj så många övertidstimmar det blev den här månaden. Dessutom var jag sent ute med att knäppa årets julkort. Och ju fler som ska vara med på kortet, desto fler kort måste man ta för att något ska bli bra. Det där med årets julkort… Jag är glad över att det till slut blev ett kort där båda tittade in i kameran. Vi fick, med gemensamma krafter, klätt granen. Hugo har varit där i efterhand och korrigerat den några gånger. Snart är han nog nöjd med utförandet. Till allas stora glädje kom tomten i år också. Nils kunde ju knappt vänta tills Kalle var slut…
Ny år firade vi hemma hos Nils kompis med familj. Det var alldeles lagom stojigt. Barnen hade kul och vi spelade lite Bingolotto mellan varven. Maten var god och sällskapet lika bra. Nils var uppe till klockan två på natten och sov nästan till lunch dagen därpå. Den här gången orkade han vara vaken till tolvslaget och såg alla fyrverkerierna.
Jag hoppas att alla hade en riktigt god jul och må 2023 bli ert bästa år!
Julen är här, och sprider frid på jorden. Glädjen är stor. I ett barns klara ögon bor den. Nedräkningen har börjat och julen börjar så smått att flytta in och ta plats här hemma. Pynt och förberedelser smyger sig in. Minst ett barn är spänd inför vad som komma skall.
Nu har lucköppningen dragit igång. Det är Alfons snällkalender, Flammys brandmanskalender, Paw Patrolkalender och Greta Griskalender. Det är barnens kalendersamling.
Nils får hjälpa lillebror att visa hur han ska öppna sin julkalender.
Jag stod inte utan kalender att öppna heller. En med hudvård och en med hopp om en framtid med ekonomisk frihet. Vi får väl hoppas att jag i alla fall åldras med skönhet…
I torsdags hade Nils med sig en kompis hem från förskolan. Inte nog med det, morfar hämtade på förskolan. Lycka gånger två. Han har varit riktigt taggad över att få en kompis med sig hem. Kvällen har spenderats med att bygga och dekorera små pepparkakshus. De hade tungan rätt i munnen när de spritsade kristyr och satte dit chokladknappar och minimarshmallows på de små husbyggena. Två nöjda killar hade kristyr och godis kletat över händerna och var både nöjda och stolta över sina alster.
Nils och hans kompis dekorerar små pepparkakshus.
Under tiden som de stora grabbarna dekorerade pepparkakor hade Hugo fullt sjå med att få katten till att följa med och äta sin mat. Hugo är väldigt noga med att katten ska få mat och vatten. Han lockar och ropar ”kom”, men till sist får han med egna medel se till att katten tar sig till matskålen. Jag måste tillägga att det är världens mest tåliga katt på drygt 17 jordvarv som står ut med den kärlek som Hugo visar honom. Det är ändå så att både katt och Hugo söker sig till varandra.
Förtvivlan i Hugos blick när katten inte vill följa med till matskålen!
Igår gick vi den årliga julvandringen som förskolan anordnar på kvällen. Det är så mysigt och så välarbetat. Barnen hade haft barnråd innan och fått rösta vilket tema de ville ha. Barnen får aktivt vara med och bestämma saker på förskolan vilket är jättespännande.
Min farhåga var alla marschaller de ställer ut. Hugo är inte en bra kombination med potentiellt farliga saker. Mycket riktigt ville han gärna gå fram till varenda marschall. Hade han fått så hade han pillat på alla men fick nöja sig med att berätta att alla marschaller är varma – ”Vam”!
Allt är välplanerat med mängder av installationer längs med stigen. Barnen får vara med och lyssna på sång och titta på tomten och alla hans tomtenissar. Hugos favorit var två nissar som öppnade en dörr som de hade ställt ut i skogen. När de öppnade dörren ropade de titt ut! Mycket underhållande!
Det var tur att mormor var med, annars hade jag aldrig löst fackla, Hugo och en stor kille som sprang iväg med sin kompis hela tiden. Hugo var övertrött redan från början. Vandringen började kl 18, då vi brukar äta kvällsmat och borsta tänderna.
Dagen avslutades i värmen hemma med saffranspannkaka gjord på gårdagens risgrynsgröt. Vi kokade ihop lite björnbär och vispade lite grädde till kakan. Supergod. Resterna blev frukost idag.
Har ni någon härlig tradition som ni gör varje jul?
Barn nr två började att röra på sig och få en vilja. En stark vilja. I samma takt rann orken ur mig och bloggen blev bortprioriterad. Nu har jag varit tillbaka på jobbet sedan mitten på september och jag älskar det! Tillbaka är inte korrekt att säga då jag har bytt arbetsplats under föräldraledigheten. Nu befinner jag mig på en arbetsplats som känns utvecklande, rolig och inspirerande. Underbara kollegor och en bra chef. Toppen med andra ord, och jag kommer utanför hemmets väggar!
För att återgå till barn nr två. Han har mer energi än någon annan i familjen. Han är lösningsorienterad och ser till att få sin vilja igenom med eller utan sina föräldrars medgivande. Han kan allt och han löser allt. Ramlar och slår sig men ger sig på utmaningen igen. Det är en tuff liten kille med mycket skinn på näsan. Så olik sin storebror men samtidigt många likheter.
Notera att det sitter spännband på kökslådorna. Så ser det ut i HELA köket!
I övrigt består livet av mindre exotiska inslag som tvätt, matlagning och några få besök på Friskis & Svettis. Livet har börjat med att stressa runt på aktiviteter. Snabbt hem från förskolan och sedan vidare till fotboll eller dans. Nu börjar tiden när planering är A och O för att verkligen få vardagen att gå ihop. Allt utöver vardagen är en börda i planeringen just nu. Är det för att man vill ha något eget gjort på dagen också? Nu ska jag var själv med barnen så den här veckan kommer att spenderas på motionscykeln i källaren. Heja mig! Bra me förberedande pepp så att det kanske blir av.
Vi avslutade den här dagen sedvanligt med tomtegröt och skinkmacka. Precis som i allt annat har Nils väntat efter gröten och Hugo åt inte upp sin. Tidigare idag slukar Hugo i si sina chorizokorvar OCH Nils, medan Nils äter allt det andra. De är tvärtemot varandra i nästan allt! Känner ni igen er?
Imorgon fyller han ett år! Vår fina lilla solstråle med en vilja av stål. Lagom till ett årsdagen vågade han att släppa taget och började att promenera iväg på egen hand. Så nöjd, det lyste i blicken.
Kalaset hade vi igår och Hugo blev uppvaktad med fina presenter. Nils var mer än glad över att Noomi kom så att de kunde leka tillsammans. Kusinerna. De två leker så fantastiskt bra ihop. Trots ålderskillnad. Han längtar efter henne direkt när hon har åkt!
Imorgon går vi upp tidigt för att göra födelsedagsfrukost med våfflor och paket på sängen.
Underbart att äntligen få känna solens värmande strålar mot kinderna och få se alla lökväxter tränga upp genom jorden och lysa grönt i väntan på blomning. Välkommen våren!
Som jag njuter. Trots tät näsa och kliande hals så älskar jag våren och odlingssäsongen! Tomater är sådda ihop med andra grönsaker och blommor. Dahlior är satta för att förgro. Solen skiner och vårplanteringarna har fått komma ut på trappan.
Nu börjar idéerna för rabatter och planteringar att ta form i huvudet och det finns många projekt som jag skulle vilja ta tag i. Vi får se hur mycket som kommer att kunna genomföras då mycket tid går åt till att hålla Hugo vid liv. Han stoppar allt i munnen och är inte rädd för att klättra högt…
Förra året fick jag små krukdekorationer från Eldgarden av min mamma. Jag älskar dem. I år har jag köpt en regnmätare från Eldgarden som jag ska sätt i en stor kruka som jag har tänkt att ha en dahlia i. En Café au lait.
Vi har fått fram utemöblerna och äntligen kan vi duka upp för lunch och kaffe med fina dukar. Allt vi behöver är ett solskydd för barnen. Parasollet gick av i slutet på förra säsongen så i år får vi börja leta parasoll eller annat solskydd.
Bland näsdukar, kräkhinkar och tvättställningar har vi letat ägg och druckit kaffe i solen. Påsk blev det och hyfsat glad var den, trots hälsotillståndet i familjen!
Här har vi en kombination av allergi, förkylning och magsjuka. Inte den bästa påsken med andra ord. Barnen har kräkts och bytts på i ett par dagar. Stackars små! Nu när Nils är symptomfri från kräksjukan så kom febern smygande runt hörnet istället. Jag har varit allergisk och fått en förkylning på det. Vi har firat en varm skön påsk med extremt lite påskmat och mycket trädgårdsarbete.
Barnen var ändå pigga mellan kräkattackerna så de kunde gå ut och leta ägg i solskenet. Så spännande att se vad påskharen hade gömt för något! Jag kan inte minnas att vi letad ägg i trädgården när vi var små? Nils fick läsa ledtrådar i varje ägg för att hitta nästa ägg, mycket bra sätt att motivera ett barn till att läsa!
Hugo som gillar att äta fick ett paket med varmkorv! Han tappar inte aptiten på grund av någon magsjuka.
Enligt tradition här så ska barnen måla påskbrev och fylla med godis för att sedan knacka på hos kompisarna och kasta in brevet. Jag har aldrig hört om detta innan jag flyttade hit men igår fick Nils sitt första påskbrev kastat till sig! En nöjd kille som vill måla påskbrev direkt!
En solig vecka i Sälen har passerat. Nils har gått på skidskola och sedan hängt i backarna med resten av oss. Marcus har hängt med Hugo i barnvagnen. Jag har fått några pass på längdskidorna. Så skönt!
Precis när vi hade packat färdigt bilen för att dra upp till Sälen fick Hugo tredagars feber. Vi avvaktade en dag med att åka upp för att se hur febern utvecklades och anlände på måndag istället för söndag. Det var ganska skönt att slippa söndagstrafiken.
Nils började i skidskola en dag efter de andra och gjorde bara fyra dagar. Men oj vad han utvecklades snabbt! Ett, tu, tre så åkte vi sittlift och körde ner för fun park gång efter gång!
Nu behärskar han knapplift, ankarlift och sittlift. Han svänger, bromsar och stannar. Jag och Nils har haft två dagar för oss själva i backarna. Vi har haft så kul och mysigt när vi åkt liftar och ätit mellanmål tillsammans. Kvalitetstid delux med min stora älskling!
Marcus har myst med Hugo i solväggen ner i backen. Hugo har fått prova att gå och krypa i snön och fått smakat på ett och annat som ligger på backen…
Nils ville inte lämna tillbaka skidutrustningen när veckan var slut. Det ville inte jag heller och suget efter en egen skidstuga steg några nivåer. Tänk att kunna åka upp flera veckor om året! Vilken ynnest!
Livskvalitet med Anna 