Barn nr två började att röra på sig och få en vilja. En stark vilja. I samma takt rann orken ur mig och bloggen blev bortprioriterad. Nu har jag varit tillbaka på jobbet sedan mitten på september och jag älskar det! Tillbaka är inte korrekt att säga då jag har bytt arbetsplats under föräldraledigheten. Nu befinner jag mig på en arbetsplats som känns utvecklande, rolig och inspirerande. Underbara kollegor och en bra chef. Toppen med andra ord, och jag kommer utanför hemmets väggar!
För att återgå till barn nr två. Han har mer energi än någon annan i familjen. Han är lösningsorienterad och ser till att få sin vilja igenom med eller utan sina föräldrars medgivande. Han kan allt och han löser allt. Ramlar och slår sig men ger sig på utmaningen igen. Det är en tuff liten kille med mycket skinn på näsan. Så olik sin storebror men samtidigt många likheter.
I övrigt består livet av mindre exotiska inslag som tvätt, matlagning och några få besök på Friskis & Svettis. Livet har börjat med att stressa runt på aktiviteter. Snabbt hem från förskolan och sedan vidare till fotboll eller dans. Nu börjar tiden när planering är A och O för att verkligen få vardagen att gå ihop. Allt utöver vardagen är en börda i planeringen just nu. Är det för att man vill ha något eget gjort på dagen också? Nu ska jag var själv med barnen så den här veckan kommer att spenderas på motionscykeln i källaren. Heja mig! Bra me förberedande pepp så att det kanske blir av.
Vi avslutade den här dagen sedvanligt med tomtegröt och skinkmacka. Precis som i allt annat har Nils väntat efter gröten och Hugo åt inte upp sin. Tidigare idag slukar Hugo i si sina chorizokorvar OCH Nils, medan Nils äter allt det andra. De är tvärtemot varandra i nästan allt! Känner ni igen er?
Har ni alla haft en fin första advent?
Livskvalitet med Anna 