Våffeldagen är en av de traditioner som vi håller liv i. Antagligen är den största anledningen att vi gillar våfflor i vår familj, men det frammanar även minnen från förr.
Självklart ska vi äta våfflor till kvällsmat idag! På självaste våffeldagen. Vi älskar våfflor i vår familj och det är stående frukost på högtidsdagar som födelsedagar, morsdag och farsdag. Förr i tiden, innan Covid-19, så bjöd vi gärna våra kaffegäster på gräddade våfflor med sylt och grädde.
Vi gör alltid glutenfria våfflor, och jag tror minsann att de är bland de frasigaste frasvåfflor som jag har ätit. Det passar alla i familjen också.
För mig är våffeldagen minnen av att vi samlades i mormors kök med mamma och hennes syskon med familjer. Det kommer vi kanske aldrig att återskapa, framförallt inte i dessa tider, men ändå sköna minnen. Mormor stod och gräddade våfflor och servade oss andra runt bordet. Så lyxigt. Inte förrän nu i vuxen ålder inser man vilket slit det måste ha varit.
Att fiska krabbor är en stor grej för en tvååring som aldrig har sett en levande krabba tidigare i sitt liv. Det var stor spänning och han krånglade ingenting när flytvästen skulle på. Idag hade vi mormor och morfar på besök och vi åt gott och fyndade nödvändigheter.
Idag har vi inte fiskat krabbor, men tidigare i veckan gjorde vi det. På husvagnssemestern, Solviks camping. Det var Nils första gång. Det låg mycket spänning och hög förväntan när vi packade med oss utrustningen. Spö med klädnypa, hink och håv. Och många krabbor blev det! Vilken fiskelycka! Det är så kul att få vara med på alla ”första gången” med Nils. Han är så ivrig att få prova på och för det mesta är han nyfiken på nya saker.
Idag har vi haft besök av ”mommo” och ”moffa” som kom hit för att hämta husvagnen som vi hade lånat av dem. Ja, ni läste rätt. De kom hit och hämtade den… När de kom började vi dagen med ett redigt våffelkalas. Nils gillar våfflor lika mycket som han gillar pannkakor!
Grädde, hallonpuré och svarta vinbär från trädgården.
Efter det strosade vi runt lite i trädgården med Nils och Ozzy. Nils plockade hallon och jag och mamma kikade på alla blommor och diskuterade framtida trädgårdsplaner. Stensättningar, häckar och buskar. Lättskött men fint. Ett stenkast från oss ligger det en loppis som jag inte har besökt på länge. När min mamma är med är det väldigt lätt att hamna på den typen av upptäcksfärd och idag var inget undantag. Jag loppade tre udda fat med olika gulddekorer som jag satte ihop till ett serveringsfat. En Kockumgryta att ställa den fina liljan som jag köpte billigt på IKEA och en liten fin blå vas som passar perfekt för att ta in trädgårdens små blommor i. Allt för endast 65 kronor! Lycka!
Idag gjorde vi oss förtjänta av några saltade nötter i en tidigare loppad skål ”koka blå”.
Innan de åkte hem grillade vi lite middag och drack lite kaffe. Nils ville inte att ”mommo” och ”moffa” skulle åka iväg med husvagnen. Han ville sova i den i natt. Sedan sa han ”hej då mamma” och gick till mammas och pappas bil för att sätta sig i den.
Han var så slut när klockan var sju att han somnade i mitt knä när vi läste godnattboken. Det har aldrig hänt förut!
Som om inte allt kul var nog för idag så har vi även tagit oss igenom hela tvätthögen. Nu ligger det bara några arbetskläder kvar i korgen och det känns som om man är i mål på något vis. Tänk att det kan kännas som en lycka?! Är det ett ålderstecken tro?
Idag väckte jag en supertrött liten Nils på morgonen som efter en lång stund av gos i soffan vaknade till liv. Med lite gröt i magen lämnade jag honom på förskolan. I helgen som gick upptäckte vi att det hade gått en flis ur Nils framtand. Vi fick en akuttid till tandläkaren, mitt i Nils middagslur. Så igen fick jag släpa med mig en trött liten Nils för ett tandläkarbesök. Han blev röntgad och fick en tandborste som han genast började använda. Tänderna under såg bra ut och vi åkte tillbaka till förskolan.
Väl tillbaka somnade han inte om trots att de andra barnen fortfarande låg och sov, däremot somnade han redan klockan sex ikväll. Helt slut!
Det gjorde att kom ut på en joggingtur innan solen försvann. Vi avslutade med nygräddade våfflor. Vi kan ju ändå fira Nilsens namnsdag även om han ligger och sover!
Grattis alla Nils där ute! Vad gör ni när ni får tid över?
Idag tog jag en varm härlig dusch på förmiddagen och hoppade sedan i min klänning. Vi hade bokat bord på Hooks Herrgård ihop med ett par vänner där vi avnjöt en god påskbuffé. Naturligtvis tog jag inga fotografier, jag är alldeles för dålig på att plocka fram telefonen eller kameran när jag äter mat i sällskap. Istället användes telefonen av de båda minisarna Nils och Malte som roades av Babblarna i slutet av sittningen. Maten var bra och utsikten var fantastisk. Jag kan bara tänka mig hur fint det är där sommartid när det grönskar. Sällskapet gör ju också hela upplevelsen. Middagen och två tidningar, en trädgårds- och en inredningstidning blev påskpresent till den här mamman!
När vi kom tillbaka till campingen svidade vi om till ullunderstället och de fodrade träningskläderna för en promenad ner till centrum. Det var iskallt men uppfriskande och det kändes skönt att få röra lite på sig efter buffén tidigare på dagen. Vi gick inte speciellt långt eftersom det stora barnet inte hade packat ner några vantar, eller så var det för att det hägrade våfflor i husvagnen. I mörkret på utsidan av vagnen riggade vi upp våffelverkstad. Det hör verkligen till på kalla dagar. En varm våffla med grädde och sylt.
Nilsen och pappa Marcus har slaggat in på soffan bredvid mig, så nu sitter jag och bloggar i lugn och ro och ska snart sätta mig och bläddra i min nya trädgårdstidning. Det börjar ju bli dags för snön att smälta bort nu och för trädgården att börja spira. Nu längtar jag!