Nu har även jag fått på mig skridskorna. Idag gjorde jag premiären sedan många år tillbaka. Jag tror inte att jag har åkt sedan jag och Marcus började att träffas, det är ett gäng år sedan… Bambi på hal is är en underdrift de första tio minutrarna. Jag är ju dessutom livrädd för att ramla just nu med tanke på mitt tillstånd. Men jag körde på i 30-40 minuter och tillslut så började minnet att komma tillbaka och benen slappna av lite. Åkningen blev bara bättre. Det bästa av allt var att höfterna höll och det känns fortfarande bra!
Nils gjorde enorma framsteg. I söndags kunde han inte stå på skridskorna själv och idag harvade han sig fram själv flera meter. Tänk när man hade den utvecklingskurvan själv! Det sporrade lite att våra vänner och deras tre barn var med och åkte. Minstigen i trion är lika gammal som Nils så de hade de stora barnen att se upp till. Det där är ett bra dragplåster!
Nu ska jag bädda ner mig i sängen med en bok och bara njuta av kvällen för att slumra in i tid, klockan ringer lika tidigt imorgon bitti som alla andra dagar.
Gillar ni att åka skridskor?
Livskvalitet med Anna 
Härligt! Det gäller att passa på ⛸❄
GillaGilla